Min blogg har fått sitt namn utav det och jag får ett lyckorus varje gång jag tittar på det. Just det, mitt Drömskåp!
Igår visade jag lite bilder på mitt vardagsrum och jag har fått många fina kommentarer på det, speciellt om mitt gröna skåp. Tack så hemskt mycket!
Jag har skrivit lite om det i tidigare inlägg, men det ska nog gå att fördjupa sig lite tror jag...
Det var i början av mars jag satt och kollade på lite antika möbler på nätet.
Till slut hittade jag in på en antikhandel som heter mormosgrufwans antik. Jag satt och kollade igenom deras bilder när jag fick syn på detta underbara skåp som jag innandess inte hade en aning om att jag ville ha.
Jag kände bara att det här måste jag ha och hoppades innerligt på att det inte skulle kosta en förmögenhet. Jag ringde upp dem och fick prata med en urgullig människa som heter Pia. Hon var jättesnäll och berättade gärna om skåpet och till sist priset.
Det var överkomligt men ändå rätt så mycket pengar.
I ett par dagar velade jag fram och tillbaka och var samtidigt livrädd att någon annan skulle hinna före.
Till slut hade vi i alla fall bestämt oss här hemma och skåpet skulle vi ha, kunde ju inte sluta tänka på det.
Vi åkte dit nästkommande helg för att titta på det för att se om det var lika fint i verkligheten... Och det var det verkligen.
Klart och bestämt, handpenning betalades och jag skulle hämta skåpet senast den 1 maj.
Den 28 april var det äntligen dags. På något sätt kändes det overkligt. Jag hade ju väntat så länge på det, även fast tiden gick väldigt fort.
Vi hämtade det och på vägen hem stannande vi förbi ett par kompisar, behövde ha lite bärhjälp, min muskelmassa är väl inte vad jag önskade att den var.
Jag visste med mig sen innan att min kompis inte tyckte vidare bra om det här skåpet. Jag hade visat en bild på det och fått till svar att hon aldrig skulle ta in ett sådant åbäke, absolut inte för så mycket pengar. jaja, alla har vi ju olika smak...
Visst, det är ett fallfärdigt skåp från 1700-talet, alla kanske inte ser charmen i det... Men alla måste inte det heller. Så länge som vi trivs med det så är det ju det som räknas. Folk får väl tycka vad dom vill.
I alla fall så ville hon följa med ut till kärran och kolla på det och det fick hon ju, även om skåpet inte kom till sin rätt liggandes i två delar med handdukar runt sig.
Reaktionen som kom sedan vi öppnat luckan var obetalbar. Kompisen ryggade faktiskt tillbaka och såg alldeles förfärad ut...
Fick senare veta att hon inte alls gillar gamla saker och då är ju reaktionen förståelig. Klart som tusan att man inte ser charmen i något som är 200-300 år gammalt om man bara gillar nya saker. hihi...
En stund funderade jag på om det var jag som var tokig som faktiskt tyckte skåpet var vackert. Kompisen min har ju faktiskt väldigt god smak. Om ni skulle se hur hon bor skulle ni säkerligen tycka det var jättefint, alldeles ljust och luftigt.
Men någonstans i den här resan får jag faktiskt acceptera att det jag tycker är fint inte måste avgudas av alla andra. Det skulle ju vara jättetråkigt och ointressant om vi alla hade samma smak.
Jag avgudar ju åtminstone mitt vackra fantastiska skåp och därför kommer det lite bilder på det nu...
Igår visade jag lite bilder på mitt vardagsrum och jag har fått många fina kommentarer på det, speciellt om mitt gröna skåp. Tack så hemskt mycket!
Jag har skrivit lite om det i tidigare inlägg, men det ska nog gå att fördjupa sig lite tror jag...
Det var i början av mars jag satt och kollade på lite antika möbler på nätet.
Till slut hittade jag in på en antikhandel som heter mormosgrufwans antik. Jag satt och kollade igenom deras bilder när jag fick syn på detta underbara skåp som jag innandess inte hade en aning om att jag ville ha.
Jag kände bara att det här måste jag ha och hoppades innerligt på att det inte skulle kosta en förmögenhet. Jag ringde upp dem och fick prata med en urgullig människa som heter Pia. Hon var jättesnäll och berättade gärna om skåpet och till sist priset.
Det var överkomligt men ändå rätt så mycket pengar.
I ett par dagar velade jag fram och tillbaka och var samtidigt livrädd att någon annan skulle hinna före.
Till slut hade vi i alla fall bestämt oss här hemma och skåpet skulle vi ha, kunde ju inte sluta tänka på det.
Vi åkte dit nästkommande helg för att titta på det för att se om det var lika fint i verkligheten... Och det var det verkligen.
Klart och bestämt, handpenning betalades och jag skulle hämta skåpet senast den 1 maj.
Den 28 april var det äntligen dags. På något sätt kändes det overkligt. Jag hade ju väntat så länge på det, även fast tiden gick väldigt fort.
Vi hämtade det och på vägen hem stannande vi förbi ett par kompisar, behövde ha lite bärhjälp, min muskelmassa är väl inte vad jag önskade att den var.
Jag visste med mig sen innan att min kompis inte tyckte vidare bra om det här skåpet. Jag hade visat en bild på det och fått till svar att hon aldrig skulle ta in ett sådant åbäke, absolut inte för så mycket pengar. jaja, alla har vi ju olika smak...
Visst, det är ett fallfärdigt skåp från 1700-talet, alla kanske inte ser charmen i det... Men alla måste inte det heller. Så länge som vi trivs med det så är det ju det som räknas. Folk får väl tycka vad dom vill.
I alla fall så ville hon följa med ut till kärran och kolla på det och det fick hon ju, även om skåpet inte kom till sin rätt liggandes i två delar med handdukar runt sig.
Reaktionen som kom sedan vi öppnat luckan var obetalbar. Kompisen ryggade faktiskt tillbaka och såg alldeles förfärad ut...
Fick senare veta att hon inte alls gillar gamla saker och då är ju reaktionen förståelig. Klart som tusan att man inte ser charmen i något som är 200-300 år gammalt om man bara gillar nya saker. hihi...
En stund funderade jag på om det var jag som var tokig som faktiskt tyckte skåpet var vackert. Kompisen min har ju faktiskt väldigt god smak. Om ni skulle se hur hon bor skulle ni säkerligen tycka det var jättefint, alldeles ljust och luftigt.
Men någonstans i den här resan får jag faktiskt acceptera att det jag tycker är fint inte måste avgudas av alla andra. Det skulle ju vara jättetråkigt och ointressant om vi alla hade samma smak.
Jag avgudar ju åtminstone mitt vackra fantastiska skåp och därför kommer det lite bilder på det nu...
21 kommentarer:
Jag tycker ditt skåp är underbart vackert och charmigt. Det är ju tur att vi inte alla har samma smak och att det ser lika ut hos alla. Jag gillar den moderna stilen i mitt eget hem men tycker gamla saker kan vara vackra ändå.
Nej, tack och lov att vi inte alla tycker lika. Själv tycker jag väldigt mycket om ditt gamla skåp och vad ska inte Knut Knutsson tycka om det *s*??
Kram Elzie
Vilken himla tur att vi är olika, så att vi som älskar gamla prylar slipper slåss med alla!
Sedan kan man tycka att andras hem är vackra o fantastiska men för den skull så skulle man själv inte vilja ha det så. Jag är alltför praktisk lagd för tex alltför mycket lull-lull;) Samtidigt så skulle jag heller inte vilja ha det avskalade, det ska synas att just vår familj bor i huset *ler*
Kramar
Förstår att du avgudar skåpet! Jag tycker det är underbart!...så länge man umgås med människor med liknande smak så är man ju inte alls orolig över sin smak...men när det dyker upp nån som inte alls förstår då blir man ändå lite fundersam över sig själv...dumt nog!..man borde lita mer på sig själv. Jag tycker det är mycket större värde i gamla saker som är ordentligt och charmigt gjorda..istället för nåt nytt som man bara kan köpa hur lätt som helst..Gammalt är mer personligt tycker jag...det har själ! Men det är väl tur att vi alla är olika..tänk annars vilket slagsmål det skulle bli om det vi vill köpa..*fniss* :)
Smaken är som...och tur är ju det. Fy va trist om allt såg likadant ut. Jag tycker ditt skåp är jättesnyggt, skulle inte haft något emot att äga det. ;)
Kram
Lily
Jeg synes det er fantastisk jeg, og er så glad på dine vegne at du fant drømmeskapet, for det er jammen ikke lett og finne! Så moro at du ville dele hele historien bak :) Et skap fra 1700-tallet er jo ikke bare flott å se på, men herlighet tenk på alle de menneskene som har eid det og hvilken historie det har vært med på? Kan du tenke deg i hvilket interiør det har stått? Og så havner det i din stue, noe så fantastisk!! Det er derfor jeg er villig til å betale mer for et antikk skap, for historien bak og ikke minst det flotte håntverket de gjorde før. Kos deg med drømmeskapet du, kram ;)
Du kan med rette være stolt av skapet ditt,det er jo nydelig !! Jeg elsker sånne,men prisen er bestandig for høy for min pengebok....men en dag......Kos deg,og ha en fin dag imorgen :)
Jag hade heller aldrig tvekat om att köpa skåpet. Det är ju helt underbart vackert !
Kram Kram
Carina
Vilket fynd, gamla ting som berättar är verkligen intressanta.
Smaken är ju olika. Jag tycker ditt skåp är helt fantastiskt vackert men är ganska säker på att mannen min hade reagerat precis på samma sätt som din kompis.
Oi, det var da et særdeles vakkert skap. Skjønner godt at du føler lykke hver gang du ser det.
Det är kul när man hittar något som man verkligen gillar. Jag har skickat vidare en utmaning till dig där du ska visa tre favoritsaker. Jag förstår att skåpet är en av dem..Gå gärna in på min blogg och titta! /Ankan
Skåpet är fantastiskt vackert!!
Det är alldeles alldeles underbart!!! Du kan vara hur nöjd som helst! Och visst är det skoj att man har lite olika smak,alla behöver ju inte ha samma stil!/ Terese
Men vilket UNDERBART skåp!!!
Det skulle jag gärna lägga rabarber på!
Önskar dig välkommen å kika in hos mej, finns ett gammalt inlägg om mina skåp tror jag!
Ha en underbar kväll
Hej! Om du vill, har tid och lust får du gärna anta min "utmaning". Se mer info på min blogg. Hoppas du vill vara med. Det hade varit kul om du ville vara med. :)
Kram
Lily
www.anno1700.se kanske är något för dig.
Margaretha
Måste instämma med dom andra, ett helt underbart skåp !!!. . .skulle inte tveka en sekund med att ta in det i mitt hem :-)!!
Nämen nu var det längesen vi såg nåt från dig!..Förstår att det inte blir mycket bloggat i den här värmen!..Men ser fram emot nästa inlägg i alla fall! :) Ha det så skönt i sommarvärmen!
Är här igen och tittar efter uppdateringar och beundrar ditt vackra skåp igen !
Kram Kram
Carina
tingeltangel: Jag uppskattar också olika stilar även fast man inte vill ha andra själv. Men det ju fortfarande vara väldigt fint.
elzte: Jaa, vad skulle knut säga om det?? antingen kanske han ramlar baklänges av skratt för att det är så fallfärdigt och inte värt någonting. Eller så e det helt tvärtom... Jag får nog bjuda hem han på kaffe nån dag tror jag... *S*
dubbelörnen: precis så sa en antikhandlare också. Priserna skulle ju bli alldeles för dyra om alla ville ha det.
signe: Som du säger så är vi alla olika. Men jag håller helt med om det du säger. Det är som jag skrivit det själv. :) Nu är jag tillbaka iaf. Åtminstone tills nästa värmebölja... haha!!
lily of the valley: Tack! Jaa, det hade varit väldigt trist.
Nu har jag varit med på din utmaning. Bättre sent än aldrig! ;)
moderncountry: Det känns fantastiskt att ha sprungit på sitt drömskåp!! ;)
mona: Tack så mycket! Ja, priserna kan verkligen vara höga. Men har man tur så kan man springa på riktiga fynd. Gäller bara att hålla ögon och öron öppna.
underbara små ting: Jag blev ju bara tvungen att ha det. hihi!!
hannele: Det känns verkligen som gammla saker är lite visare och mer intressanta. Det är väl som med äldre människor antar jag. man kan se visdomen i ögonen.
poppins: hahaha!! Vad kul att ni har så olika smak! ;)
mia: Tack! Jag blir alltid lite gladare när jag ser det...
elins stuga: Nu har jag varit med på utmaningen. Tack! och visst är skåpet egentligen en av mina favoritsaker, men tänkte jag skulle välja nåt som jag inte haft med så mycket.
viktoria: Tack så mycket!
bagateller.se: Tack! jag känner mig verkligen helnöjd!
hoppetossadesign: Tack! Jag får ta och kika in hos dig också.
margaretha: Den sidan får jag kolla in.
inredningstokig själ: Vad kul att du också tycker om det.
Skicka en kommentar